Landgren i politiken

Med övertygelsen om att alla politiska beslut och all lagstiftning ytterst går tillbaka på etik och människosyn vill jag kommentera en del av det som händer i politikens Sverige och - något mer sällan - övriga världen. Min utgångspunkt är kristdemokratisk politisk filosofi. Vill även kommentera aktuell litteratur, som är viktig i mitt politiska arbete.

Min bilder
Namn:
Plats: Göteborg, Sverige, Sweden

2006-05-07

Skomakare bliv vid din läst!

Appelles, en av senantikens och hellenismens främsta konstnärer, sägs ha blivit ilsken en gång när hans konstverk kritiserades av en skomakare. Ne sutor ultra crepidam! fräste han till. Skomakare bliv vid din läst! Var och en gör bäst i att hålla sig till sitt område, menade han. Göteborgsposten ironiserar nu i dagens tidning på ledarsidan under rubriken Tyket med mig för att jag varnar för Göta älvbron. Jag är ju varken brobyggare eller civilingenjör. GP menar uppenbarligen att en politiker och idéhistoriker inte kan veta något om hållfasthet och Göta Älvbron. Men är det inte något som inte stämmer i GP:s skämtsamma anslag? Vad? Jo, om det är något man inte kan, så är hemligheten bara den att ta kontakt med någon som... kan. Svårare än så behöver det inte vara. Jag har tagit kontakt med t. ex. Trafikkontorets och Vägverkets experter. Eftersom Göta älvbron ligger under Göteborgs ansvar har jag, till socialdemokraternas förtret, gått vid sidan av den så kallade linjeorganisationen och fått information direkt från sakkunniga. Undrar om det inte är så man ska arbeta som politiker? När jag själv inte har expertkompetensen, då söker jag mig till den. Hur ofta det behövs, kanske en politiker inte behöver avslöja... Om jag inte fått något om bakfoten är det också så demokratin fungerar och ofta så politiker måste arbeta. När vi t. ex. inte kan göra professionella bedömningar om vilka investeringar det är som måste göras, om vilken sjukvård som ska bedrivas och om vilka reparationer Göta älvbron behöver om det fortfarande går att lappa och laga den, så anlitar vi experter och efter en helhetsbedömning tar vi ställning och fattar beslut. Men GP tycker jag ska hålla mig vid min läst. Betyder det månne att jag inte ska varna för något som experter dömer ut? Varken GP:s journalister, antar jag, eller jag är sakkunniga i hållfasthetslära, men nog gör vi väl i att lyssna på experter och förmedla det som sägs? Nu har jag inte gjort något annat och jag antar att GP dagligen gör samma sak.
Värre vore det dock för mig om Trafikkontorets experter menade att jag hade fel i sak och borde hålla mig vid min läst. Då skulle citatet från Appelles få sin ursprungliga tyngd och verkan, och jag skulle tystna omedelbart. GP:s Tyket har nu inte riktigt samma tyngd som Trafikkontorets experter. GP är inte i hållfasthetslära och brobygge en motsvarighet till konstnären Appelles. Därför fortsättar jag att varna för Göta älvbron och "Tyket" kanske, mirabile dictu, borde förbli vid sin läst. Å andra sidan var det ju just "Tyket", så jag tar det inte fullt så allvarligt, men jag hade ju kunnat få lite bättre sällskap...än Göran Persson och Bert Karlsson...

Bluffar Messing om ny älvförbindelse?

Följande pressmeddelande skickade jag ut
i fredags den 5 maj 2006

Bluffar Messing om ny älvförbindelse?
- Infrastrukturministern verkar skicka dubbla signaler kring ny älvförbindelse för biltrafiken i Göteborg. "Löfte" i GT är ju knappast detsamma som "ny diskussion" i GP. Ingen har väl trott att frågan inte får eller skall diskuteras? Nej, jag kräver raka besked från Messing å göteborgarnas vägnar! Det räcker inte med att endast diskutera frågan och vad är ett löfte värt med socialdemokraternas beroende av miljöpartiet? Staten kan heller inte räkna med finansiering från Göteborg, som har en spröd och ålderstigen Göta Älvbro att åtgärda. Det sa Per Landgren i en kommentar till den fråga han idag lämnade in i riksdagen till Ulrica Messing om en ny älvförbindelse i Göteborg.
- En ny Göta älvförbindelse fanns med i regeringens planer för 2002, men försvann 2004, efter krav från Miljöpartiet. En ny tunnel kostar bortåt fyra miljarder kronor, men förbindelsen finns inte med i regeringens planer fram till 2015. Har Messing lovat eller bara öppnat för en ny diskussion? Socialdemokraterna i Göteborg verkar vara tagna på sängen och man kan fråga sig om Messing verkligen tror att det finns en trygg politisk majoritet bakom de förslag som ministern nu antingen "lovat" eller bara öppnat för, fortsätter Landgren.
- Tingstadstunneln befinner sig även den i en kritisk status, där den "flyter omkring i leran". Förbindelsernas status i kombination med stort trafiktryck har lett till att det sedan länge funnits ett stort behov av
en ny förbindelse, fortsätter Landgren.
- Götaälvbron har varit pensionsfärdig en längre tid. Problemen med
bärigheten kan rent av vara livsfarliga, då den bärande stålbalkkonstruktionen är gammal och spröd. Exempelvis får tyngre fordon inte längre köra i de yttre körfälten. Experter har uppskattat att bron är "slut" senast 2020, men årtalet är mer eller mindre gripet ur luften. Allvarliga sprickor har redan uppstått i huvudbalkarna och då är risken stor för snabba brottsförlopp. Mot bakgrund av de stora problemen här i Göteborg med såväl Tingstadstunneln som Göta älvbron måste vi ha klara besked från regeringen om såväl planer som finansiering. Det duger inte att skjuta från höften, bara för att det är valår, avslutar Landgren.

2006-05-01

Deklarationsdags

Tisdagen den 2 maj ska hela svenska folket ha deklarerat sina inkomster för året som gått. Numera är hanteringen synnerligen effektiv. Nästan 2 miljoner har redan gjort det via mobilen eller Internet. De har accepterat Skatteverkets förtryckta privatekonomiska uppgifter med en enkel signatur. Andra yrkar på avdrag, resor till och från arbetet, uthyrning av delar av bostaden och allt möjligt som avgör vilken extra skatt man blir skyldig staten eller eventuellt får tillbaka i augusti. Idérikedomen är stor, inte minst bland politiker, och reglerna är snåriga. På en del håll försöker man göra deklarationsdagen till något slags folkfest. Dagen efter 1:a Maj, då hela kalaset ska betalas. Skatteverkets kontor har extra öppettider för inlämning av deklarationer. Deklarationsbilagor trycks upp för tidningarna. En del lämnar nog in sina deklarationer med en klump i halsen, andra med dåligt samvete, åter andra utan något dåligt samvete alls.Är det då rätt att tvinga medborgare att betala skatt? Vem har rätt att ta ut skatt? Vad motiverar skatter? Finns det någon moralisk grund för beskattning? Finns det gränser för beskattning? Kan skatter rent av bli oetiska? Frågorna är många och de måste ställas och besvaras. Kan inte politiska partier ge tydliga och försvarbara skäl för sin principiella syn på skatter saknas moralisk legitimitet för deras politik. Under många skattepolitiska debatter i och utanför Sveriges riksdag har jag erfarit att för svensk socialdemokrati handlar moral och skatter bara om skatteundandragande och skattefusk. De har svårt att ta till sig att även skattetryck och skattelagstiftning kan vara oetisk och sakna moralisk legitimitet.Alla skatter är ju egentligen allvarliga intrång och har mer eller mindre skadliga effekter på ekonomin överlag. För kristdemokraterna måste emellertid målet med skatt vara något övergripande gott för alla samhällsmedborgare och för hela samhället. Låt oss kalla det för det gemensamma bästa. För att skapa ett gott samhälle för alla behövs gemensam finansiering till gemensamma behov. Till detta kommer principer om förvaltarskap, solidaritet och om att värna miljön, men även om respekt för etiska värden, rättigheter och skatterättsliga principer. Men ett gott mål legitimerar inte vilka skatter som helst, inte vilka skattekonstruktioner som helst och inte vilka skattenivåer som helst. Skatter och skattenivåer som medverkar till det övergripande målet och som harmonierar med värden, rättigheter och skatterättsliga principer är legitima och kan kallas för goda. Skatter och skattenivåer som däremot motverkar dessa är illegitima och kan med rätta kallas för onda. Skatterna får helt enkelt inte inverka på människors grundläggande fri- och rättigheter. I ett högskatteland som Sverige finns det tyvärr ett flertal exempel på hur skatter inte bara påverkar utan kränker människor.Det mest flagranta exemplet på en skatt som kränker enskilda människors fri- och rättigheter är fastighetsskatten. Den sista punkten på blanketten för inkomstdeklaration rensar på ett förödande sätt ut pensionärer, låg- och medelinkomsttagare i våra storstäder och från våra skärgårdsområden genom löpande fastighetstaxeringar som pressar upp beskattningen. Den betraktas som en inkomst på en kapitalplacering, men någon årlig inkomst i reda pengar på ett hus man äger kommer inte, såvitt man inte hyr ut det. En fiktiv intäkt kan bara beskattas med en fiktiv skatt. Det är kristdemokraternas åsikt. Den välfärd som hela samhället får genom dessa skatteintäkter kan på intet sätt uppväga den kränkning av äganderätten, som de varit med om, som tvingats flytta från sina hem. Mitt parti vill som enda parti avskaffa den statliga fastighetsskatten omedelbart. Varför? För att den är orättfärdig och därmed ond.En skatt som mer kommer smygande är inkomstskatten. Numera anser vänstermajoriteten i Riksdagen att alla som tjänar mer än 27 000 kronor i månaden är höginkomsttagare och ska betala 51-52 procent i inkomstskatt på löneförhöjningar. Det innebär i klartext att var fjärde sjuksköterska och var femte grundskollärare betalar mer än hälften av den sist intjänade hundralappen i skatt. Oavsett om det går någon nöd på den som tjänar sådana inkomster, måste ett skattesystem belöna hårt arbete och utbildning. Ska man då inte få behålla hälften av sin inkomst?Likaså måste man ifrågasätta de skattekilar som finns för företagandet. Svartarbete är inte försvarbart och ska förstås beivras. Men vi måste också fråga oss om det omfattande svartarbetet inte har en koppling till den stora ekonomiska skillnad som idag finns mellan hederligt arbete/företagande och ett ohederligt. En annan skatt som är direkt skadlig är förmögenhetsskatten. Det är ännu en fastighetsskatt för många. Den drabbar inte de förmögna, som lätt kan planera bort den. Den bygger på fiktiva värden och fiktiva intäkter. Den är dessutom skadlig för svensk ekonomi, eftersom den driver kapital ur landet och omöjliggör investeringar med lägre avkastning än ca. 4%. Denna skatt är ond och motiveras bara av gammaldags symbolpolitik.Nej, det måste finnas en väg fram mot ett skattefinanseriat välfärdssamhälle som inte kränker människors grundläggande rättigheter. Rätten till det egna hemmet och rätten till en större del av sin arbetsinkomst än den som betalas i skatt. Vi kristdemokrater tror att den vägen nås genom en etisk och principiell hållfasthet i skattefrågor i Sveriges riksdag och regering.Till hjälp har vi en rad hävdvunna skatterättsliga principer till exempel 1. skatt efter bärkraft, dvs. skatt måste ta hänsyn till förmågan att betala, 2. likviditetsprincipen, dvs. skatt tas ut först när man har pengar i handen att beskatta, 3. neutralitetsprincipen, dvs. skatten ska vara neutral till olika handlingsalternativ, och 4. likformighetsprincipen, dvs. en skatt ska så långt möjligt vara likadan och rättvis över hela landet. Dessa har nog en gång i tiden varit vägledande även för socialdemokraterna. Men numera har den socialdemokratiska regeringen helt fastnat i ett statsfinansiellt perspektiv. Det är statsnyttan och statskassan som räknas. Denna fiskala utilitarism är cynisk. Målet har blivit att behålla makten, vilket också bevisas av fenomenet med valbudget. Medborgarna har reducerats till skattesubjekt och bidragsmottagare, som i genomsnitt hävdas inte betala alltför mycket skatt. Egna väljargrupper identifieras och ges bidrag, begränsningsregler eller andra nedsättningar. Regeringen låter ändamålen helga medlen, och låter enskilda skattebetalare fara illa genom just de skatter, som ska bidra till allas välfärd. Men så kan man inte driva landets skattepolitik. Skatter ska vara moraliskt legitma och både uppfattas och vara rimliga och rättvisa av medborgarna. Om så inte är fallet, undergrävs dessutom medborgarnas skattemoral och därmed den gemensamma välfärden. Så är det nu, och så kan vi inte ha det. Skatter behövs men skattelagstiftningen måste styras av en sund etik. Vi har som medborgare en moralisk skyldighet att betala skatt. Men vi har också rätt att förvänta oss en etiskt godtagbar skattelagstfitning från Riksdag och regering. Skatter är goda när de som medel överensstämmer med mänskliga rättigheter och skatterättsliga principer och målet är det gemensamma bästa. När motsatsen gäller, är skatterna onda. Sverige behöver en riksdagsmajoritet och en regering som med skatter verkar för det gemensamma bästa och samtidigt respekterar alla medborgares mänskliga rättigheter. Sverige behöver en ny skattepolitik, och för det behövs det en ny regering.

SVT-ombudsmannen och lördagens temakväll om tro och vetande

Hej Claes!
Vill bara berätta för dig min åsikt om programmet "Krig mot vetenskapen" lördagen den 29 april kl 21.15. Så ska enligt min mening program göras. Likt vetenskapsmagasinet den 19 april om Gud och Darwin handlade det om Intelligent Design, tro och vetande, skapelse och evolution. Skillnaden var att det BBC-producerade programmet lät de främsta företrädarna för de olika åsikterna komma till tals. Det var "fair" och balanserat. Kan inte för mitt liv begripa varför SvT inte ska kunna göra motsvarande "objektiva" och sakliga program om t. ex. ursprungsfrågor.

hj h
Per Landgren