Landgren i politiken

Med övertygelsen om att alla politiska beslut och all lagstiftning ytterst går tillbaka på etik och människosyn vill jag kommentera en del av det som händer i politikens Sverige och - något mer sällan - övriga världen. Min utgångspunkt är kristdemokratisk politisk filosofi. Vill även kommentera aktuell litteratur, som är viktig i mitt politiska arbete.

Min bilder
Namn:
Plats: Göteborg, Sverige, Sweden

2005-08-04

Stamceller och medialogik

Onsdagen den 27 juli meddelade Svenska Dagbladet som huvudnyhet ett medicinskt genombrott. Svenska forskare hade på Karolinska Institutet lyckats odla fram miljontals nya hjärnceller. Forskargruppen har lyckats med att ta ut stamceller från hjärnans väggar i hålrummen på en sjuk patient och därefter lyckats med att odla dem. De har sedan nyproducerat hjärnceller av de tre olika hjärnceller som finns. de aktiva neuronerna och de passiva stödcellerna, gliaceller. Denna framgång rapporterades i SvD, men i övriga media såg jag inte mycket.

Egentligen borde rubrikerna varit stora i de flesta tidningar; inte minst de tidningar som var engagerade i stamcellsdebatten under sommaren 2001 och framåt. Då gällde det de etiskt kontroversiella ebryonala stamcellerna, som inte kan erhållas med mindre än att man destruerar (dödar) människoliv i embryostadiet i syfte att komma åt just stamceller i den så kallade blastocysten. Då skrevs det i nog varenda liberal och socialdemokratisk dagstidning om hur nödvändigt det var att kunna forska på och destruera det tidiga människolivet, men när framgångar kommer på forskningsfronten om sk. adulta stamceller, stamceller som hämtas från patienten själv, då rapporteras det mycket lite. Och om det rapporterats är det ofta svår för läsaren att skilja ut vilken typ av forskning det egentligen handlar om. Vad är detta för logik? Är detta medialogik? Nej, för stora nyheter är det. Det handlar nog om mer eller mindre medvetet ideologiskt styrd medierapportering. Dåliga samveten kanske finns också. Tillsammans med partiledaren för kristdemokraterna Göran Hägglund hade jag en debattartikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om detta i söndags. Jag bifogar den här:

Trampa inte på människolivet
Stamcellsetiken Ingen civiliserat samhälle kan behandla liv hur som helst. Men regeringens etik tillåter nu att mänskligt liv ska produceras och konsumeras, skriver kd-ledaren Göran Hägglund och riksdagsledamoten Per Landgren, kd, som ändå hyllar ett "etiskt klockrent genombrott" i stamcellsforskningen.
Den svenska stamcellsdebatten dog den 2 februari 2005. Då fattade riksdagens majoritet ett etiskt kontroversiellt beslut om att mänskliga embryon får skapas och förstöras i forskning. Allvarligt tilltygad blev debatten redan sommaren 2001 när DN:s ledarsida under ledning av Hans Bergström under några korta semesterveckor formligen piskade fram besked från parti efter parti om den embryonala stamcellsforskningen, vilka också servilt serverades av flera partier.
Då användes framsteg inom den etiskt okontroversiella forskningen på stamceller från vuxna, så kallade adulta stamceller, som murbräcka för att få forska med människoembryon och embryonala stamceller.
Nu har återigen forskning med stamceller från patienterna själva lett till ett medicinskt genombrott. SvD rapporterar den 27 juli 2005 om ett svenskt forskarlag på KI som framgångsrikt lyckats isolera stamceller från hjärnan på vuxna och odla fram miljontals nya, som differentierats till samtliga hjärnceller, neuroner och stödceller med full funktion. Detta är mycket hoppingivande och etiskt klockrent.
Sverige var folkrättsligt förpliktat till Oviedokonventionen, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, som utifrån människovärdesprincipen och uppfattningen om den inneboende värdigheten i alla människoliv, stadgar att det mänskliga embryot ska få adekvat skydd och att mänskliga embryon inte får produceras för forskningsändamål. Sveriges regering var med och tog fram konvention och skrev under den, men i samband med ratificeringen bytte regeringen fot. Numera ska mänskligt liv kunna produceras och konsumeras för forskningsändamål. Så var det med regeringens etik. Människolivet har blivit ett medel.
I andra länder, som USA, där det är förbjudet att använda statliga medel för detta slag av forskning, pågår en viktig etik- och forskningsdebatt, som inte satt några större spår i Sverige. I kongressen behandlas under sommaren lagförslag, som vill upphäva restriktionerna mot den embryonala stamcellsforskningen. Andra kongressledamöter och även presidenten vänder sig mot den tilltagande nyttoetiken, utilitarismen, inom den biomedicinska forskningen och vill skydda människolivet även i sina tidiga faser. De föreslår större satsningar på etiskt okontroversiella alternativ till den embryonala stamcellsforskningen.
Som ofta i konflikter finns det viktiga argument på båda sidor och viktiga värden att försvara. Inget civiliserat samhälle kan dock förhålla sig oengagerat inför lidande och sjukdom. Forskning och vetenskap har en oerhört viktig roll och kraftfulla satsningar måste till från staten och övriga samhället.Men inget civiliserat samhälle kan behandla mänskligt liv hur som helst. Mänskliga embryon kan inte betraktas som en naturtillgång, som nu ska exploateras för forskning. Lika lite kan ett civiliserat samhälle slå sig till ro med höga abortsiffror och planera för exploatering av de tilltänkta aborterade fostren för vaccinframställning och annat. Det gäller att förena en positiv inställning till vetenskap och
vetenskapens möjligheter med ett fasthållande av människovärdet.
Ingen kan med bibehållen värdighet för människan förespråka fri forskning på vad som helst när som helst hur som helst. Forskning ska främjas samtidigt som de etiska värdena och normerna respekteras. Enbart en kombination likt detta kan förhindra att den vetenskapliga forskningen återigen spårar ur.
I USA har det bioetiska rådet, The Presidents Council on Bioethics, ansvaret att som rådgivare till presidenten skärskåda den biomedicinska forskningens etiska problem. I detta råd där det sitter ledande filosofer, jurister, statsvetare och naturvetare med Chicagoprofessorn Leon Kass i spetsen går det inte att i debatten komma undan med förenklingar och känslobetonade argument. Där måste de bästa argumenten för alla relevanta ståndpunkter fram i ljuset, för att sedan prövas mot verkligheten och förnuftet samt mot en verklighetsförankrad etik och människovärdesprincipen.
I maj gav rådet ut ett så kallat Whitepaper, Alternative Sources of Pluripotent Stem Cells, och där föreslås fyra alternativ till embryodestruktion. Alla prövas de utifrån såväl etisk som vetenskaplig synvinkel samt om de är realistiska alternativ. Pluripotenta stamceller föreslås nu kunna fås 1. genom att extrahera celler från döda embryon, 2. genom ofarlig biopsi på levande embryon, 3. genom att hämta celler från artificiellt skapade icke-embryonala men embryolika cellsystem, och 4 genom dedifferentiering av kroppsceller, vilket vrider klockan tillbaka till ett pluripotent stadium, där olika vävnadstyper kan bildas.
Det som eftersöks är den funktionella kapaciteten och ambitionen är att uppnå denna utan att tidigt mänskligt liv förbrukas. Till detta kommer naturligtvis det lovande alternativet med adulta stamceller, som nu stått för den senaste framgången med nervceller i hjärnan, och med progenitor celler med mera, vilka tycks vara så plastiska i sin multipotens att de rent av kan visa sig vara pluripotenta. Viss forskning tyder på detta, men det behöver bekräftas.
De terapeutiska framsteg som redan har gjorts inom sjukvården har gjorts med etiskt okontroversiella adulta multipotenta stamceller, som hämtats från patienten själv och därefter odlats och injicerats eller transplanterats. Alltför ofta har dessa framsteg använts för att bana väg för embryodestruktion och embryonal stamcellsforskning.
Leon Kass och hans bioetiska råd har en nyckelroll i en hälsosam etisk debatt. Där finns en imponerande kompetens och en insikt om betydelsen av pluripotenta stamceller kombinerad med en vilja att på allvar respektera människovärdesprincipen. Rådet förenar en positiv inställning till vetenskapen, vetenskapliga framsteg för det gemensamma bästa med ett försvar av människovärdet, traditionell etik och respekt för den enskilda människolivet, även i början av dess utveckling. Därför uppmuntrar nu rådet regeringen att anslå medel till forskning för att ta fram alternativ till embryonala stamceller. Den pluripotenta funktionen är oerhört betydelsefull, men den ska inte nås genom
att offra mänskligt liv.
I den etiska debatten ligger Sverige långt efter. De senaste svenska forskningsframstegen på den adulta sidan med multipotenta stamceller visar att den etiskt okontroversiella stamcellsforskningen är långt ifrån uttömd. Där bör också de statliga medlen satsas.